Låtskrivande, riskakor och skogshuggare

Jag sitter mycket framför TV:n när jag är hemma i Malmö, har jag märkt. Jag tror det är för att jag inte sitter framför TV:n alls i Svalöv. Egentligen borde jag ju göra det, eftersom jag betalar för kabel-tv där. Jag borde nog ta dit en antennsladd så att jag kan se på Succéduon eller något annat trams. Kanske CBS 60 Minutes på småtimmarna till måndagarna.

Igår såg jag något program på TV4 som handlade om skogshuggare i Oregon. Det var ganska häftigt. Det påminner lite om krabbfiskarna på Discovery, fast inte lika roligt. Mest fick man se hur de sågade ner träd och oroade sig för en storm.

Jag blir så jävla ätsugen på natten, framåt ett-tiden brukar jag vilja ha något att nomma på. Jag hittade riskakor och åt upp dem. Tror att Lisa kan bli lite arg, det var hon som köpte dem.

Snacka om hjärndött inlägg.

Hursomhelst, samtidigt som allt det där meningslösa försökte jag skriva vidare på min låt och det slutade med att jag bröt upp vers ett i två. Det var bull. Det blir alltid så när jag ska skriva vidare på något som jag låtit ligga ett litet tag. Jag blir liksom inte klok på det jag skrivit och tycker bara att det är bajs.

Ärligt talat, hur lame blev inte detta inlägget?

Jag får helt enkelt avsluta med följande.
En genomsnittlig västerlnänning spenderar ungefär 8 år av sitt liv framför TV:n.

Dags att resa på röven och göra något vettigt.
Typ skriva klart låten.

Arrivederci.