This is cereal business.
Maginfluensa
Ungefär samtidigt som jag gick in genom dörren här i Svalöv slog den till. Det kändes som att någon hade slagit mig så hårt i magen att hela skiten var ett blåmärke. Eller, det kändes mer som det brukar göra efter jag ätit champinjoner. En slags stickande känsla som tar vid i korsryggen och upp över magen. Stickande vore en underdrift, men jag hittar inga andra ord.
Så jag låg i min säng och vred mig i smärta hela natten, kallade på mamma och Gud och allt annat. Förbannade djävulen när jag vred mig som en wettextrasa. Det verkade verkligen vara som att jag var en wettextrasa som bara ville vrida ur allt skit jag torkat upp. Kändes som en snedtändning på den värsta drogen som någonsin funnits.
Efter ett tiotal besök på toaletten lyckades jag äntligen somna. Och gott sov jag. Idag har jag inte ens varit nära på att spy. Jag har kunnat dricka vatten och just nu dricker jag avslagen cola. Ricki Lee var en ängel och gick och handlade till mig. Får klara mig på blåbärssoppa och cola i någon dag nu.
Och nu då? Jag behöver ha något att sysselsätta mig med. Vad brukar man göra på sina sjuka dagar? Vad brukade jag göra när jag var hemma från skolan i en vecka när jag var liten? Jag spelade tv-spel och det är precis vad jag vill göra nu.
Så, Josef, nu tar jag och kopplar in ditt SNES och smäller i A Link To The Past.
Så jag låg i min säng och vred mig i smärta hela natten, kallade på mamma och Gud och allt annat. Förbannade djävulen när jag vred mig som en wettextrasa. Det verkade verkligen vara som att jag var en wettextrasa som bara ville vrida ur allt skit jag torkat upp. Kändes som en snedtändning på den värsta drogen som någonsin funnits.
Efter ett tiotal besök på toaletten lyckades jag äntligen somna. Och gott sov jag. Idag har jag inte ens varit nära på att spy. Jag har kunnat dricka vatten och just nu dricker jag avslagen cola. Ricki Lee var en ängel och gick och handlade till mig. Får klara mig på blåbärssoppa och cola i någon dag nu.
Och nu då? Jag behöver ha något att sysselsätta mig med. Vad brukar man göra på sina sjuka dagar? Vad brukade jag göra när jag var hemma från skolan i en vecka när jag var liten? Jag spelade tv-spel och det är precis vad jag vill göra nu.
Så, Josef, nu tar jag och kopplar in ditt SNES och smäller i A Link To The Past.
Topp tolv: Youtubeklipp
Jaja jävlar! Mina damer och herrar, välkommen till ännu en Topp tolv. Idag handlar det om inget mindre än - just det - Youtubeklipp!
Herregud! Var ska vi börja? Youtube är nästan sämre än TV ibland. Måste säga att man varit med om en hel del WTF-moments, gapskratt och andra fina stunder genom åren. Det finns också ett par videoklipp som på ett eller annat sätt ändrat världen till både en bättre och en sämre plats att leva på.
Let the countdown begin!
Plats #12
Hip Hop-kidsen
Jag måste säga att detta var bland de första videoklippen jag såg på internet. Herregud, klippet måste vara minst fem år gammalt. Jag minns att jag såg det på exet.net/nu/minnsinteexaktadomänen. Exet var dåtidens rövhål på internet. Det var där klipp som dessa lades upp.
I klippet får vi se två kids som för det första är skitdåliga på att rappa. För det andra kan de inte rimma och för det tredje slås man bara av häpnad och en handflata i ansiktet.
"Vi gillar nassar, för de är rassar. Leker med liv, precis som vi. Yeah!"
Plats #11
Free Hugs Campaign
Jag tycker om detta klippet. Varför? För det visar hur enkelt det kan vara att göra folk glada. Videon är den mest sedda på Youtube. Det säger väl en hel del om varför man ibland kan rusa in i ett helt kramgäng på Gustav Adolfs Torg i Malmö en vårdag, eller hur?
Klippet är en inspiration till hela världens befolkning. Alla förstår sig på värdet i en kram, vill jag påstå.
Favoritkram i klippet är killen som hoppar från sin bräda.
Plats #10
Snabbfrågor med Sean Banan
En klassiker! Ingen har missat Sean Banans snabbfrågor. Next? Inte än. Måste bara motivera först. Jag tycker att Sean Banan är utmärkt på att driva med journalisten. Ja, han driver. Det märks så jävla väl, men han gör det med stil. Älskar hur han vänder hela sista frågan.
Han är en man som älskar mus.
Plats #9
Huvudlänken
Detta är Barnligans bidrag till Youtube. Den spelades in våren 2007, eller 2006, eller 2005 (hjälp mig, Mattias). Under en ganska lång period tog Mattias med sig sin digitalkamera ut och filmade våra meningslösa äventyr.
Storyn bakom detta klipp är att Erics kedja på cykeln hoppade av jämt och ständigt. Han klagade i säkert tre månade på att hans kedja var helt åt helvete. Jag sa åt honom några veckor innan klippet spelades in att det kunde vara "huvudlänken i kedjan som är problemet". Eric berättar ju såklart detta när han meckar med sin cykel och Mattias spelar in. Mattias tror inte sina öron och skrattar strupen av sig.
Mattias, du har nog Youtubes bästa skratt.
Fotnot innan klippet är att det finns ett annat där jag gör ett strypgrepp på Mattias. Det är uppe i säkert 10 000 visningar, vilket jag tycker är helt sjukt. Det går att hitta här
"Det é den, eh, huvudlänken..."
Plats #8
Chat Roulette Funny Piano Improvisation
OK, all hats off till denna kille som gör något kul av något fruktansvärt.
Chat Roulette är en chattjänst där man på måfå kommer i kontakt med människor. Man har webcam och ljud igång. Eller ja, man behöver ju inte ha det, men man kan. Hursomhelst. Ni kan ju bara gissa vad det är för typer som förpestar hela tjänsten...
"Making hands with your hearts and hearts with your hands."
Plats #7
Lasse Gjertsen - Hyperactive (Drumsolo)
En norsk kille i sitt pojkrum, hans cam-corder och lite klippning ger oss detta klipp. Det är enkelt, roligt och kreativt. Precis vad Youtube handlar om.
Plats #6
Technoviking
Jag tror det är här alla fenomen börjar dyka upp, i mitten av listan. Technoviking är knappast ett undantag. Han är ju bara så stenhård när han dansar. Vem sa att vita män inte kunde dansa? Kolla på honom, för fan! Han tar inte skit från någon. Vattenflaskor tar han, och små lappar som han river sönder utan att titta på.
Ett plus är musiken och bruden med blå peruk.
Tyskar... De kan.
Plats #5
Laddergoat
Detta är det nyaste klippet jag upptäckt. Jag lovade mig själv att inte se klippet innan jag skrev om det. Och mycket riktigt skriver jag om det nu. Jag måste bara motivera platsen innan jag ser på det. Herregud.
Okej, såhär är det. Gänget bakom denna filmen streamar live på en hemsida när de spelar TV- och datorspel. Detta klippet kommer från en av de sessionerna när svensken Dopefish spelade Call Of Juarez: Bound In Blood. Situationen är något bisarr och jag förstår precis varför han börjar skratta åt en get som klättrar upp för en stege i spelet. Jag kan verkligen sätta mig in i allting. Han har säkert spelat i fem-sex timmar i streck, är trött i huvudet och ögonen. Plötsligt får han se detta.
Alltså, jag är så enkel att roa att jag kan sitta för mig själv och skratta med honom. Here it goes again.
PS. Älskar hur han reflekterar kring hur sjuk den där geten var i resten av klippet.
"Ah, my stomach..."
Plats #4
Chimpanzee On A Segway
Japaner. Japaner. Japaner. De är bara helt sjuka i huvudet. De lär en chimpans köra segway och det är så sött att jag nästan dör. Jag förlåter dem att de klär på den fula kläder och jag förlåter deras dåliga ljudeffekter.
Jag kom på en sak. Om man förmodar att man såg en chimpans på en segway på riktigt, hur många hade trott en när man berättade det?
Här har vi beviset att de faktiskt kan åka segway.
Plats #3
Rick Roll
Alla har varit med om det. Till och med MTV Europe Music Awards har varit med om det.
Rätta mig om jag har fel, men jag tror att det var hösten 2008 som Rick Astley blev nominerad till "Best Act Ever". Allting var till Anons förtjänst. Vi är alla skyldiga Anon ett tack ibland. Denna gången lyckades de nästan hela vägen. MTV förstod ju förstås vad som höll på att hända när de fick in säkert en miljard röster till Rick Astley. De tillkännagav att det var "The Best Act Ever", men de spelade aldrig låten och Rick Astley fick aldrig komma och hämta sitt pris. Faktum är att han ville ta avstånd från priset.
Hursomhelst är detta en klassiker. Nu är det min tur att Rick Rolla er.
Plats #2
Trolololo-mannen
Okej, jag måste bara reda ut en sak här. Trolololo-gubben, eller Eduard Gil som han egentligen heter, är bara lättad och glad att han äntligen får komma hem. Jag tycker att låten uttrycker den känslan perfekt, hur det känns att komma hem efter en lång resa, krig eller att slippa sakna.
Sen är det ju en annan femma hur bra låten, rent musikaliskt. Men ärligt talat, det spelar ingen roll. Alla älskar Eduard Gil!
"Yohohohoho!"
Plats #1
Förvirrad Afrikan
Detta klippet är bara helt sjukt, på många sätt. Så jävla oprofessionellt, vrickat och random. Reportern suger dessutom. Vem fan ställer en fråga om någons favoritmat efter ett helt inslag om Bingolotto? Och hur fan tänker afrikanen när han tänker? Kommunikationsproblem, does not compute.
Nä, ni får bara se det. Biggest WTF-moment ever. Och så lite ris.
Herregud! Var ska vi börja? Youtube är nästan sämre än TV ibland. Måste säga att man varit med om en hel del WTF-moments, gapskratt och andra fina stunder genom åren. Det finns också ett par videoklipp som på ett eller annat sätt ändrat världen till både en bättre och en sämre plats att leva på.
Let the countdown begin!
Plats #12
Hip Hop-kidsen
Jag måste säga att detta var bland de första videoklippen jag såg på internet. Herregud, klippet måste vara minst fem år gammalt. Jag minns att jag såg det på exet.net/nu/minnsinteexaktadomänen. Exet var dåtidens rövhål på internet. Det var där klipp som dessa lades upp.
I klippet får vi se två kids som för det första är skitdåliga på att rappa. För det andra kan de inte rimma och för det tredje slås man bara av häpnad och en handflata i ansiktet.
"Vi gillar nassar, för de är rassar. Leker med liv, precis som vi. Yeah!"
Plats #11
Free Hugs Campaign
Jag tycker om detta klippet. Varför? För det visar hur enkelt det kan vara att göra folk glada. Videon är den mest sedda på Youtube. Det säger väl en hel del om varför man ibland kan rusa in i ett helt kramgäng på Gustav Adolfs Torg i Malmö en vårdag, eller hur?
Klippet är en inspiration till hela världens befolkning. Alla förstår sig på värdet i en kram, vill jag påstå.
Favoritkram i klippet är killen som hoppar från sin bräda.
Plats #10
Snabbfrågor med Sean Banan
En klassiker! Ingen har missat Sean Banans snabbfrågor. Next? Inte än. Måste bara motivera först. Jag tycker att Sean Banan är utmärkt på att driva med journalisten. Ja, han driver. Det märks så jävla väl, men han gör det med stil. Älskar hur han vänder hela sista frågan.
Han är en man som älskar mus.
Plats #9
Huvudlänken
Detta är Barnligans bidrag till Youtube. Den spelades in våren 2007, eller 2006, eller 2005 (hjälp mig, Mattias). Under en ganska lång period tog Mattias med sig sin digitalkamera ut och filmade våra meningslösa äventyr.
Storyn bakom detta klipp är att Erics kedja på cykeln hoppade av jämt och ständigt. Han klagade i säkert tre månade på att hans kedja var helt åt helvete. Jag sa åt honom några veckor innan klippet spelades in att det kunde vara "huvudlänken i kedjan som är problemet". Eric berättar ju såklart detta när han meckar med sin cykel och Mattias spelar in. Mattias tror inte sina öron och skrattar strupen av sig.
Mattias, du har nog Youtubes bästa skratt.
Fotnot innan klippet är att det finns ett annat där jag gör ett strypgrepp på Mattias. Det är uppe i säkert 10 000 visningar, vilket jag tycker är helt sjukt. Det går att hitta här
"Det é den, eh, huvudlänken..."
Plats #8
Chat Roulette Funny Piano Improvisation
OK, all hats off till denna kille som gör något kul av något fruktansvärt.
Chat Roulette är en chattjänst där man på måfå kommer i kontakt med människor. Man har webcam och ljud igång. Eller ja, man behöver ju inte ha det, men man kan. Hursomhelst. Ni kan ju bara gissa vad det är för typer som förpestar hela tjänsten...
"Making hands with your hearts and hearts with your hands."
Plats #7
Lasse Gjertsen - Hyperactive (Drumsolo)
En norsk kille i sitt pojkrum, hans cam-corder och lite klippning ger oss detta klipp. Det är enkelt, roligt och kreativt. Precis vad Youtube handlar om.
Plats #6
Technoviking
Jag tror det är här alla fenomen börjar dyka upp, i mitten av listan. Technoviking är knappast ett undantag. Han är ju bara så stenhård när han dansar. Vem sa att vita män inte kunde dansa? Kolla på honom, för fan! Han tar inte skit från någon. Vattenflaskor tar han, och små lappar som han river sönder utan att titta på.
Ett plus är musiken och bruden med blå peruk.
Tyskar... De kan.
Plats #5
Laddergoat
Detta är det nyaste klippet jag upptäckt. Jag lovade mig själv att inte se klippet innan jag skrev om det. Och mycket riktigt skriver jag om det nu. Jag måste bara motivera platsen innan jag ser på det. Herregud.
Okej, såhär är det. Gänget bakom denna filmen streamar live på en hemsida när de spelar TV- och datorspel. Detta klippet kommer från en av de sessionerna när svensken Dopefish spelade Call Of Juarez: Bound In Blood. Situationen är något bisarr och jag förstår precis varför han börjar skratta åt en get som klättrar upp för en stege i spelet. Jag kan verkligen sätta mig in i allting. Han har säkert spelat i fem-sex timmar i streck, är trött i huvudet och ögonen. Plötsligt får han se detta.
Alltså, jag är så enkel att roa att jag kan sitta för mig själv och skratta med honom. Here it goes again.
PS. Älskar hur han reflekterar kring hur sjuk den där geten var i resten av klippet.
"Ah, my stomach..."
Plats #4
Chimpanzee On A Segway
Japaner. Japaner. Japaner. De är bara helt sjuka i huvudet. De lär en chimpans köra segway och det är så sött att jag nästan dör. Jag förlåter dem att de klär på den fula kläder och jag förlåter deras dåliga ljudeffekter.
Jag kom på en sak. Om man förmodar att man såg en chimpans på en segway på riktigt, hur många hade trott en när man berättade det?
Här har vi beviset att de faktiskt kan åka segway.
Plats #3
Rick Roll
Alla har varit med om det. Till och med MTV Europe Music Awards har varit med om det.
Rätta mig om jag har fel, men jag tror att det var hösten 2008 som Rick Astley blev nominerad till "Best Act Ever". Allting var till Anons förtjänst. Vi är alla skyldiga Anon ett tack ibland. Denna gången lyckades de nästan hela vägen. MTV förstod ju förstås vad som höll på att hända när de fick in säkert en miljard röster till Rick Astley. De tillkännagav att det var "The Best Act Ever", men de spelade aldrig låten och Rick Astley fick aldrig komma och hämta sitt pris. Faktum är att han ville ta avstånd från priset.
Hursomhelst är detta en klassiker. Nu är det min tur att Rick Rolla er.
Plats #2
Trolololo-mannen
Okej, jag måste bara reda ut en sak här. Trolololo-gubben, eller Eduard Gil som han egentligen heter, är bara lättad och glad att han äntligen får komma hem. Jag tycker att låten uttrycker den känslan perfekt, hur det känns att komma hem efter en lång resa, krig eller att slippa sakna.
Sen är det ju en annan femma hur bra låten, rent musikaliskt. Men ärligt talat, det spelar ingen roll. Alla älskar Eduard Gil!
"Yohohohoho!"
Plats #1
Förvirrad Afrikan
Detta klippet är bara helt sjukt, på många sätt. Så jävla oprofessionellt, vrickat och random. Reportern suger dessutom. Vem fan ställer en fråga om någons favoritmat efter ett helt inslag om Bingolotto? Och hur fan tänker afrikanen när han tänker? Kommunikationsproblem, does not compute.
Nä, ni får bara se det. Biggest WTF-moment ever. Och så lite ris.
Everybody Knows This Is Nowhere
Svalöv är inte hemma.
Malmö är hemma.
Svalöv är en tillflyktsort, ibland en fristad.
Malmö är alltid en fristad.
Svalöv är lugnt, ensamt, stressigt.
Malmö är kaotiskt, hektiskt, stressigt.
Svalöv är en bit från allt.
Malmö är nära allt.
Svalöv.
Malmö.
Everybody knows this nowhere.
Malmö är hemma.
Svalöv är en tillflyktsort, ibland en fristad.
Malmö är alltid en fristad.
Svalöv är lugnt, ensamt, stressigt.
Malmö är kaotiskt, hektiskt, stressigt.
Svalöv är en bit från allt.
Malmö är nära allt.
Svalöv.
Malmö.
Everybody knows this nowhere.
Veckans musiktips: Ween
God afton, kära damer och herrar. Jag vet inte varför jag skapade detta inlägget, det verkade passa in just idag.
Ween är ett band från USA. Vet inte vilken stad, men det spelar kanske inte så stor roll. I allmänhet håller jag inte koll på varifrån artister och band kommer ifrån. Fick till exempel reda på att Neil Young kom från Kanada för några veckor sedan. Skämmigt. Men visst är väl Bon Jovi från Irland och visst är Björk från Grönland?
Ween spelar... Ja, vad fan spelar de? Halvseriös musik, mest en massa trams. Man skulle kunna likna dem vid svenska Onkel Kånkel, fast mindre groteska och något mer genomtänkta.
Ween är en duo. Den består av två killar.
Ween har nog aldrig spelat i Sverige. Om ens Europa överhuvudtaget.
Ween har en konstig plats i mitt hjärta. Det finns en låt som heter Pollo Asado. Den handlar mer eller mindre om en kille som beställer tacos i fyra minuter. Framåt slutet beställer han fel. "With some extra polio please... You dick-faced motherfucker. Aight... next... Hehehe... You son of a bitch." Jag fnissar alltid med. Pollo Asado finns tyvärr inte på Spotify.
Weens kanske mest berömda låtar är "Mister, Would You Please Help My Pony?", "Voodo Lady", "Ocean Man" och "Waving My Dick In The Wind". Dessa är inte mina favoriter.
Weens bästa låtar, enligt mig, är de mer okända och inte alls särskilt seriösa låtarna. "Mushroom Festival In Hell" är jävligt bra och skränig och ful. Deras skitdåliga och ganska tråkiga satir på gospel "Up On The Hill" är klockren. "Don't Laugh (I Love You)" är egentligen bäst. Efter "Bananas and Blow", den är också skitbra. "H.I.V. Song" är ganska bra också. Många låtar är ganska bra också.
Ween, bandnamnet, påminner om Wimans, tv-programmet.
Ween har återkommande gånger varit inslag i några av K.C:s seriestrips. Just nu orkar jag inte hitta dem, men de finns. K.C. är rätt awesome, by the way.
Ween finns på spotify. Detta är Chocolate And Cheese och innehåller de flesta av deras mest kända låtar.
Ween ser ut såhär, för den som är intresserad.
Ween - Nu kan ni allt om dem.
Ween är ett band från USA. Vet inte vilken stad, men det spelar kanske inte så stor roll. I allmänhet håller jag inte koll på varifrån artister och band kommer ifrån. Fick till exempel reda på att Neil Young kom från Kanada för några veckor sedan. Skämmigt. Men visst är väl Bon Jovi från Irland och visst är Björk från Grönland?
Ween spelar... Ja, vad fan spelar de? Halvseriös musik, mest en massa trams. Man skulle kunna likna dem vid svenska Onkel Kånkel, fast mindre groteska och något mer genomtänkta.
Ween är en duo. Den består av två killar.
Ween har nog aldrig spelat i Sverige. Om ens Europa överhuvudtaget.
Ween har en konstig plats i mitt hjärta. Det finns en låt som heter Pollo Asado. Den handlar mer eller mindre om en kille som beställer tacos i fyra minuter. Framåt slutet beställer han fel. "With some extra polio please... You dick-faced motherfucker. Aight... next... Hehehe... You son of a bitch." Jag fnissar alltid med. Pollo Asado finns tyvärr inte på Spotify.
Weens kanske mest berömda låtar är "Mister, Would You Please Help My Pony?", "Voodo Lady", "Ocean Man" och "Waving My Dick In The Wind". Dessa är inte mina favoriter.
Weens bästa låtar, enligt mig, är de mer okända och inte alls särskilt seriösa låtarna. "Mushroom Festival In Hell" är jävligt bra och skränig och ful. Deras skitdåliga och ganska tråkiga satir på gospel "Up On The Hill" är klockren. "Don't Laugh (I Love You)" är egentligen bäst. Efter "Bananas and Blow", den är också skitbra. "H.I.V. Song" är ganska bra också. Många låtar är ganska bra också.
Ween, bandnamnet, påminner om Wimans, tv-programmet.
Ween har återkommande gånger varit inslag i några av K.C:s seriestrips. Just nu orkar jag inte hitta dem, men de finns. K.C. är rätt awesome, by the way.
Ween finns på spotify. Detta är Chocolate And Cheese och innehåller de flesta av deras mest kända låtar.
Ween ser ut såhär, för den som är intresserad.
Ween - Nu kan ni allt om dem.
Paranoida elever, solsken och munspelande
Det är en bra dag just idag. Åkte tidigt från Malmö, somnade nästan på tåget. Det var varmt vid fönstret, inte bara solens förtjänst. Elementet, eller vad det nu är, var igång på tåget. Det är gott att värmen är tillbaka. Våren tinar mig alltmer, jag känner mig lagom inspirerad, lagom lat och fantastiskt glad. Våren är tillbaka. Värmen är tillbaka. Glädjen är fan tillbaka, äntligen.
I skolan satt jag mest tillbakalutad och lyssnade på de andra när vi hade textsamtal. Kände att jag inte hade särskilt mycket att tillföra, brukar inte göra det på textsamtal. Kanske för att jag är så förbannat odisciplinerad och väntar till sista sekund att läsa allt. Groddan works in mysterious ways.
Jag somnade ute på trappan, utanför skrivarsalen. La en scarf över ansiktet och kopplade av. Överallt omkring mig var alla elever paranoida. KillerX-leken drog igång idag. Ett vuxet sätt att leka krig på. De kunde inte sova i solen. De kunde bara oroa sig för vem som ska skjuta vem och när. Närsomhelst, tydligen. Vem som helst också. Det vore roligt att vara med, men jag hade nog inte pallat med paranoian. Däremot hade jag säkert ägt, för jag kan vara riktigt lömsk ibland. T.ex. om jag hade klarat mig till helgen, och någon hade fått för sig att övervaka busshållplatsen, så hade jag gått av några stationer tidigare och vunnit. Jag hade vunnit. Men ärligt talat är det skönare att ligga i solen med en scarf över ansiktet.
Hela dagarna spelar jag munspel. Det börjar bli riktigt bra. Jag hittar på egna, skrangliga, korta, effektfulla bluesmelodier. Känner mig lagom blå med blåvalen Blåis på min underarm också. Det är ingen riktig tatuering, men fin är den.
Om man kanske skulle sätta sig på balkongen och njuta det sista av solen med en trudelutt. Luffarvisan kanske?
I skolan satt jag mest tillbakalutad och lyssnade på de andra när vi hade textsamtal. Kände att jag inte hade särskilt mycket att tillföra, brukar inte göra det på textsamtal. Kanske för att jag är så förbannat odisciplinerad och väntar till sista sekund att läsa allt. Groddan works in mysterious ways.
Jag somnade ute på trappan, utanför skrivarsalen. La en scarf över ansiktet och kopplade av. Överallt omkring mig var alla elever paranoida. KillerX-leken drog igång idag. Ett vuxet sätt att leka krig på. De kunde inte sova i solen. De kunde bara oroa sig för vem som ska skjuta vem och när. Närsomhelst, tydligen. Vem som helst också. Det vore roligt att vara med, men jag hade nog inte pallat med paranoian. Däremot hade jag säkert ägt, för jag kan vara riktigt lömsk ibland. T.ex. om jag hade klarat mig till helgen, och någon hade fått för sig att övervaka busshållplatsen, så hade jag gått av några stationer tidigare och vunnit. Jag hade vunnit. Men ärligt talat är det skönare att ligga i solen med en scarf över ansiktet.
Hela dagarna spelar jag munspel. Det börjar bli riktigt bra. Jag hittar på egna, skrangliga, korta, effektfulla bluesmelodier. Känner mig lagom blå med blåvalen Blåis på min underarm också. Det är ingen riktig tatuering, men fin är den.
Om man kanske skulle sätta sig på balkongen och njuta det sista av solen med en trudelutt. Luffarvisan kanske?
Soundtracks, amöbor och en tom plånbok
Hej. Jag är pank. Det känns alltid som att livet tar slut när man är pank. Det är riktigt trist att vara pank. Så nu får jag låna pengar av mamma. 500 kronor. Jippi. Jag som skulle köpa en Roskildebiljett denna månaden. Fan-fucking-tastic.
Men det är ganska lugnt. Jag hade skitball igår. Jag och Mattias stack hem till Johanna och Marcus. Vi hade trevligt, lyssnade på soundtrack till filmer, bl.a. Back To The Future. Vi gick till KB där det trevliga gänget höll till. Jag var storebror till Frida, Dansade amoeba-dansen, HIV:ade och rände runt. Spelade munspelet i rökrutan, blev poppis som fan. Någon hade ett pyttelitet munspel. Det gick att spela på, men ändå inte.
Men det gör inte så jävla mycket, att vara pank. Det känns som att jag har haft mitt roliga denna månaden. Nu får jag ta mig i kragen, leva på havregrynsgröt och roa mig på gratisviset. Ja. Ja, det ska jag göra. Långa nätter med TV-spel, Entourage-marathon hemma hos Eric på fredagkvällarna, Rock N Roll-kvällar hos El-Linas och kaffedrickande hos Matilda.
Vet ni vad? Det blir en bra månad, trots allt.
Men det är ganska lugnt. Jag hade skitball igår. Jag och Mattias stack hem till Johanna och Marcus. Vi hade trevligt, lyssnade på soundtrack till filmer, bl.a. Back To The Future. Vi gick till KB där det trevliga gänget höll till. Jag var storebror till Frida, Dansade amoeba-dansen, HIV:ade och rände runt. Spelade munspelet i rökrutan, blev poppis som fan. Någon hade ett pyttelitet munspel. Det gick att spela på, men ändå inte.
Men det gör inte så jävla mycket, att vara pank. Det känns som att jag har haft mitt roliga denna månaden. Nu får jag ta mig i kragen, leva på havregrynsgröt och roa mig på gratisviset. Ja. Ja, det ska jag göra. Långa nätter med TV-spel, Entourage-marathon hemma hos Eric på fredagkvällarna, Rock N Roll-kvällar hos El-Linas och kaffedrickande hos Matilda.
Vet ni vad? Det blir en bra månad, trots allt.
Topp tolv TV-spelsmusik
Holy shiatzu! Nu är det dags. Nu är det fan dags! Det är dags att kora de tolv bästa TV-spelslåtarna någonsin. Brace for awesomeness!
En liten besvikelse till er som nu förväntar er Super Mario, Megaman, Final Fantasy VII och andra välkända låtar. Sorry to say, detta är låtar som får mig upp i varv, får pälsen att resa sig, som passar perfekt till spelupplevelsen eller låtar jag nästan hört till leda.
Let's drop the Awesome-Bomb!
Plats #12
Beautiful Katamari (XB360) - Guru Guru Gravity
Japanska galenskaper när de är som bäst.
Jag lånade Beautiful Katamari för första gången på stadsbiblioteket för ungefär ett år sedan. Jag fastnade direkt och streckspelade hela spelet på en dag. Och herregud vilket roligt spel! Måste säga att jag har svårt för japanska spel nuförtiden, mest för att de använder tråkiga stereotyper och bara gör RPG-spel som ingen i västvärlden fattar. Men Beautiful Katamari, och resten av Katamari-serien, är verkligen något helt skruvat nytänkande. Du ska rulla ihop en massa saker på Jorden för att återskapa solsystemets planeter som blivit uppslukade av ett svart hål.
Men låten då? Den svänger! Väldigt J-pop, men det funkar till spelet!
Plats #11
Jet Set Radio (Dreamcast) - Rock It
Mitt tredje favoritspel till Dreamcast. Har varvat detta spelet minst tre gånger. Spelet går ut på att spraymåla väggar, bussar, tåg, människor, you name it. Och det gör man på rullskridskor! Fuck the system, liksom.
Rock It påminner väldigt mycket om fransk pop-rock. Har ingen vidare motivering mer än att det svänger och att den sätter sig ganska lätt på huvudet. Funkar den till ett fett party, tro?
Plats #10
F-Zero GX/AX (Gamecube/Arkad)- Advertise/Intro
Världens snabbaste racingspel med världens mest adrenalinframkallande musik? Check.
Need not say more.
Plats #9
Final Fantasy VIII (PSX) - Laguna Battle
Jag har faktiskt inte spelat särskilt mycket Final Fantasy, om jag ska vara ärlig. Klarade ut sjuan och halva åttan. Tian tröttnade jag på (läs plats #12) efter bara några timmar. Dels för att jag inte fattade ett skit av någonting, dels för att det knappast hade samma sci-fi-atmosfär som sjuan och åttan. Square-Enix gick åt fel håll, helt enkelt.
Hursomhelst. Laguna Battle har jag hört till leda, mest utanför spelet, faktiskt. And goddamn it's good!
Plats #8
Fallout 3 (XB360, PS3, PC)- Roy Brown - Mighty, Mighty Man
Spelets bästa låt. Bättre än Civilization, bättre än I Don't Want To Set The World On Fire och bättre än Butcher Pete.
Däremot är hela soundtracket till spelet fantastiskt. Det sätter verkligen pricken över i:et vad det gäller stämningen.
Plats #7
Final Fantasy: Crystal Chronicles (GC) - Prosperity And Tradition
Jag har inte alls spelat spelet, mest för att det är skitdumt att spela fyra spelare på det. Man måste äga tre stycken Gameboy Advance samt tre sladdar till Gamecuben (!). Nintendo vet verkligen hur man utnyttjar fanboys för att tjäna storkosingen. Borde kanske ge mig på det solo, men hur kul kan det vara, på en skala?
Älskar denna låten för att den har ett lite folkligt inslag samt att den är så mysig.
Plats #6
The Legend of Zelda: Wind Waker (GC) - The Great Sea
Ocarina of Time i all ära, men Wind Waker är i min åsikt det bästa och roligaste Zelda-spelet som skapats. Okej, att segla mellan femtio olika öar är väl kanske inte det roligaste, men det gör mig ingenting. Jag har tålamod. Och musiken är bra.
Låten sätter stämningen på havet perfekt och jag måste säga att även om Wind Waker är väldigt olikt de andra Zelda-spelen så finns det små hints av dem i musiken. Försök nu lista ut hur!
Plats #5
Super Castlevania IV (SNES) - Theme of Simon Belmont
Musiken från första banan, tror jag. Har faktiskt inte spelat detta spelet särskilt mycket heller, men låten är förbannat catchy. Min päls reser sig. Överallt.
Orgeln, blixtrarna... Ja, herrejävlar vilken låt.
Plats #4
Hired Guns (Amiga) - Character Select
Nu blir det Amiga för hela slanten. Varför? Mina bröder spelade in bl.a. denna och tre följande låtar på band. Vi satt och lyssnade på dem säkert en gång om dagen, på maxad volym. Fönsterna skallrade och föräldrarna stängde alla dörrar så de slapp höra. Får verkligen fina minnen av denna. Detta är min storebrors favoritlåt på Amiga, tror jag. Antingen denna eller Lazer Squad-introt, som förövrigt är riktigt fett också.
Plats #3
Last Ninja 2 (C64) - Central Park
Jag... Är... Mållös. Alla blip-bloppares våta dröm.
Plats #2
Space Crusade (Amiga) - Intro
Kaxigt, tungt, Bolt Guns, Science-Fiction. Jaja!
Eric, denna är till dig. Mest för att Spacemarines är dina favoriter.
Plats #1
Pinball Fantasies (Amiga) - Intro+Menue
Mina damer och herrar, den evige mästaren inom TV-spelsmusik. Jag ger er ett svenskproducerat mästerverk. Förresten är musikformatet till Amiga fruktansvärt jävla bra och långt före i sin tid.
Pinball Fantasies har ett stadigt grepp om mitt hjärta vad gäller både musik samt spel. Jag blir fortfarande glad när jag smäller in kasetten i Amigat hemma i Malmö, att få höra introlåten, att få spela banorna, att få flera miljoner i poäng... Allt med detta spelet är bra och det förvånar mig inte det minsta att det fortfarande håller sig.
Välkommen till Pinball Fantasies.
En liten besvikelse till er som nu förväntar er Super Mario, Megaman, Final Fantasy VII och andra välkända låtar. Sorry to say, detta är låtar som får mig upp i varv, får pälsen att resa sig, som passar perfekt till spelupplevelsen eller låtar jag nästan hört till leda.
Let's drop the Awesome-Bomb!
Plats #12
Beautiful Katamari (XB360) - Guru Guru Gravity
Japanska galenskaper när de är som bäst.
Jag lånade Beautiful Katamari för första gången på stadsbiblioteket för ungefär ett år sedan. Jag fastnade direkt och streckspelade hela spelet på en dag. Och herregud vilket roligt spel! Måste säga att jag har svårt för japanska spel nuförtiden, mest för att de använder tråkiga stereotyper och bara gör RPG-spel som ingen i västvärlden fattar. Men Beautiful Katamari, och resten av Katamari-serien, är verkligen något helt skruvat nytänkande. Du ska rulla ihop en massa saker på Jorden för att återskapa solsystemets planeter som blivit uppslukade av ett svart hål.
Men låten då? Den svänger! Väldigt J-pop, men det funkar till spelet!
Plats #11
Jet Set Radio (Dreamcast) - Rock It
Mitt tredje favoritspel till Dreamcast. Har varvat detta spelet minst tre gånger. Spelet går ut på att spraymåla väggar, bussar, tåg, människor, you name it. Och det gör man på rullskridskor! Fuck the system, liksom.
Rock It påminner väldigt mycket om fransk pop-rock. Har ingen vidare motivering mer än att det svänger och att den sätter sig ganska lätt på huvudet. Funkar den till ett fett party, tro?
Plats #10
F-Zero GX/AX (Gamecube/Arkad)- Advertise/Intro
Världens snabbaste racingspel med världens mest adrenalinframkallande musik? Check.
Need not say more.
Plats #9
Final Fantasy VIII (PSX) - Laguna Battle
Jag har faktiskt inte spelat särskilt mycket Final Fantasy, om jag ska vara ärlig. Klarade ut sjuan och halva åttan. Tian tröttnade jag på (läs plats #12) efter bara några timmar. Dels för att jag inte fattade ett skit av någonting, dels för att det knappast hade samma sci-fi-atmosfär som sjuan och åttan. Square-Enix gick åt fel håll, helt enkelt.
Hursomhelst. Laguna Battle har jag hört till leda, mest utanför spelet, faktiskt. And goddamn it's good!
Plats #8
Fallout 3 (XB360, PS3, PC)- Roy Brown - Mighty, Mighty Man
Spelets bästa låt. Bättre än Civilization, bättre än I Don't Want To Set The World On Fire och bättre än Butcher Pete.
Däremot är hela soundtracket till spelet fantastiskt. Det sätter verkligen pricken över i:et vad det gäller stämningen.
Plats #7
Final Fantasy: Crystal Chronicles (GC) - Prosperity And Tradition
Jag har inte alls spelat spelet, mest för att det är skitdumt att spela fyra spelare på det. Man måste äga tre stycken Gameboy Advance samt tre sladdar till Gamecuben (!). Nintendo vet verkligen hur man utnyttjar fanboys för att tjäna storkosingen. Borde kanske ge mig på det solo, men hur kul kan det vara, på en skala?
Älskar denna låten för att den har ett lite folkligt inslag samt att den är så mysig.
Plats #6
The Legend of Zelda: Wind Waker (GC) - The Great Sea
Ocarina of Time i all ära, men Wind Waker är i min åsikt det bästa och roligaste Zelda-spelet som skapats. Okej, att segla mellan femtio olika öar är väl kanske inte det roligaste, men det gör mig ingenting. Jag har tålamod. Och musiken är bra.
Låten sätter stämningen på havet perfekt och jag måste säga att även om Wind Waker är väldigt olikt de andra Zelda-spelen så finns det små hints av dem i musiken. Försök nu lista ut hur!
Plats #5
Super Castlevania IV (SNES) - Theme of Simon Belmont
Musiken från första banan, tror jag. Har faktiskt inte spelat detta spelet särskilt mycket heller, men låten är förbannat catchy. Min päls reser sig. Överallt.
Orgeln, blixtrarna... Ja, herrejävlar vilken låt.
Plats #4
Hired Guns (Amiga) - Character Select
Nu blir det Amiga för hela slanten. Varför? Mina bröder spelade in bl.a. denna och tre följande låtar på band. Vi satt och lyssnade på dem säkert en gång om dagen, på maxad volym. Fönsterna skallrade och föräldrarna stängde alla dörrar så de slapp höra. Får verkligen fina minnen av denna. Detta är min storebrors favoritlåt på Amiga, tror jag. Antingen denna eller Lazer Squad-introt, som förövrigt är riktigt fett också.
Plats #3
Last Ninja 2 (C64) - Central Park
Jag... Är... Mållös. Alla blip-bloppares våta dröm.
Plats #2
Space Crusade (Amiga) - Intro
Kaxigt, tungt, Bolt Guns, Science-Fiction. Jaja!
Eric, denna är till dig. Mest för att Spacemarines är dina favoriter.
Plats #1
Pinball Fantasies (Amiga) - Intro+Menue
Mina damer och herrar, den evige mästaren inom TV-spelsmusik. Jag ger er ett svenskproducerat mästerverk. Förresten är musikformatet till Amiga fruktansvärt jävla bra och långt före i sin tid.
Pinball Fantasies har ett stadigt grepp om mitt hjärta vad gäller både musik samt spel. Jag blir fortfarande glad när jag smäller in kasetten i Amigat hemma i Malmö, att få höra introlåten, att få spela banorna, att få flera miljoner i poäng... Allt med detta spelet är bra och det förvånar mig inte det minsta att det fortfarande håller sig.
Välkommen till Pinball Fantasies.
Produktivitet
Vi har fått en uppgift i skolan. Skriva två sidor om dagen tills vi slutar. Jag tänker skriva två om dagen för alltid. Till att börja med, i alla fall. Sen ökar jag till åtta sidor.
Mina första två sidor går att läsa här. Det skulle betyda mycket om ni ger synpunkter och kritik. Det kommer ni helt klart kunna göra anonymt.
Däremot skulle det betyda ännu mer om ni läser. Det är ju ändå det som är den största gåvan som författare, att ha någon som läser det man skriver.
Hoppas ni tycker om det, mina vänner!
Mina första två sidor går att läsa här. Det skulle betyda mycket om ni ger synpunkter och kritik. Det kommer ni helt klart kunna göra anonymt.
Däremot skulle det betyda ännu mer om ni läser. Det är ju ändå det som är den största gåvan som författare, att ha någon som läser det man skriver.
Hoppas ni tycker om det, mina vänner!
As you tear your hair from roots!
Tillbaka i Svalöv. Det är tisdag och imorgon är skrivarklassen "ledig", som varje onsdag. Det betyder oftast fylla. Idag är det fylla på Kvarngatan 30G i vår lägenhet, men jag är inte med. Jag pallar inte. Var helt inställd på att bara ta det lugnt idag och spela TV-spel och käka chips. Känner mig lite krass att jag inte är där ute och åtminstone pratar med dem. Ni vet kanske hur det är att försöka prata med folk som är fulla när man själv är nykter.
De sitter väl där ute och undrar varför jag inte är med. Jag har egentligen ingen anledning. Ingen mer än att jag inte känner för att sitta därute och lyssna på några meningslösa samtal. Nu tror de säkert att jag är bitter och inte vill ha med dem att göra. Men jag är inte bitter. Jag känner bara inte för att sitta därute. Jag känner för att sitta inne på mitt rum och lyssna på Bright Eyes medan Sara sitter och bläddrar i en häftig bok om hemligheter som skickats med vykort. Funderar på att skriva ett och skicka det någonstans. Kanske inte till de som gör boken. Kanske till någon jag litar på. Vi får se.
Idag skrev jag klart mitt bidrag till antologin. Hann med nöd och näppe bli klar, men är ganska onöjd med slutet eftersom det blev så ihopskrafsat. Men så är det alltid med mig och texter som ligger för länge. Novellen har jag ändå försökt få bukt med i typ en månad, den har varit inne på textsamtal tre gånger och sen har jag bara struntat i att fortsätta på den. Skitdumt när det är en så viktig text. Får ta och ändra på det i fortsättningen.
I övrigt ska vi skriva två sidor per dag tills terminen är slut. Antar att detta är ett slags försök att klara av det. Lite som en inledning. Det blir ju hur många sidor som helst, kom jag på. Sextio sidor! Herregud. Mer. 120 kanske. Jaja, det blir bra.
Och nu då? Jag borde kanske sätta mig med TV-spelet ändå. Fast de verkar inte dö ut därute.
De sitter väl där ute och undrar varför jag inte är med. Jag har egentligen ingen anledning. Ingen mer än att jag inte känner för att sitta därute och lyssna på några meningslösa samtal. Nu tror de säkert att jag är bitter och inte vill ha med dem att göra. Men jag är inte bitter. Jag känner bara inte för att sitta därute. Jag känner för att sitta inne på mitt rum och lyssna på Bright Eyes medan Sara sitter och bläddrar i en häftig bok om hemligheter som skickats med vykort. Funderar på att skriva ett och skicka det någonstans. Kanske inte till de som gör boken. Kanske till någon jag litar på. Vi får se.
Idag skrev jag klart mitt bidrag till antologin. Hann med nöd och näppe bli klar, men är ganska onöjd med slutet eftersom det blev så ihopskrafsat. Men så är det alltid med mig och texter som ligger för länge. Novellen har jag ändå försökt få bukt med i typ en månad, den har varit inne på textsamtal tre gånger och sen har jag bara struntat i att fortsätta på den. Skitdumt när det är en så viktig text. Får ta och ändra på det i fortsättningen.
I övrigt ska vi skriva två sidor per dag tills terminen är slut. Antar att detta är ett slags försök att klara av det. Lite som en inledning. Det blir ju hur många sidor som helst, kom jag på. Sextio sidor! Herregud. Mer. 120 kanske. Jaja, det blir bra.
Och nu då? Jag borde kanske sätta mig med TV-spelet ändå. Fast de verkar inte dö ut därute.
Världens ände och lovets slut
Igår fastnade jag på film hemma hos Simon. Det var fett. Han hade en trumpet som jag spelade i. På film. Jättemycket, jättedåligt. Jättehjärndött. Men skoj var det. Vi fick känna på världens ände också. När vi gick och handlade pizza började det plötsligt mullra högt och skaka. Vi blev nojiga. Vi var helt säkra på att det var en liten jordbävning. Jag hoppades på fler. Felix och Simon dog av rädsla.
Idag är lovets slut. Jag måste tillbaka till Svalöv och skriva klart den där förbaskade novellen. Den är halvfärdig och ska vara redo att läggas i tryck redan imorgon. Jag och deadlines har knappt ens kontakt på mobilnätet. Det är ganska sorgligt, men det brukar lösa sig ändå. Får sitta uppe halva natten och skriva, om det så skulle vara.
Idag är lovets slut och ingen verkar ha tid över till mig. Det känns sådär, faktiskt. Även om det är grått ute vill jag ut och dricka en läsk eller kanske en kaffe på stan.
Jag ringer runt och frågar. Mattias är med Ella, Eric ska plugga och Romeo och Julia svarar inte. Deras telefoner är väl döda efter en helg i Båstad, eller var det nu var de for någonstans. Jag får väl prova ringa hem. Säkert bättre lycka där.
Jag springer runt och trollar. Ja, som den där trolololo-mannnen på youtube. Det finns en film på mig på facebook. Om ni är vän med mig kan ni ju spana in den. Det är en ganska lustig film, faktiskt.
Nåväl.
Vi ses nästa helg, Malmö. Jag ser fram emot det.
Idag är lovets slut. Jag måste tillbaka till Svalöv och skriva klart den där förbaskade novellen. Den är halvfärdig och ska vara redo att läggas i tryck redan imorgon. Jag och deadlines har knappt ens kontakt på mobilnätet. Det är ganska sorgligt, men det brukar lösa sig ändå. Får sitta uppe halva natten och skriva, om det så skulle vara.
Idag är lovets slut och ingen verkar ha tid över till mig. Det känns sådär, faktiskt. Även om det är grått ute vill jag ut och dricka en läsk eller kanske en kaffe på stan.
Jag ringer runt och frågar. Mattias är med Ella, Eric ska plugga och Romeo och Julia svarar inte. Deras telefoner är väl döda efter en helg i Båstad, eller var det nu var de for någonstans. Jag får väl prova ringa hem. Säkert bättre lycka där.
Jag springer runt och trollar. Ja, som den där trolololo-mannnen på youtube. Det finns en film på mig på facebook. Om ni är vän med mig kan ni ju spana in den. Det är en ganska lustig film, faktiskt.
Nåväl.
Vi ses nästa helg, Malmö. Jag ser fram emot det.
Jag skrattade hela vägen hem
Ikväll insåg jag hur jävla bisarr hela min tillvaro är. Och vet ni vad? Jag bryr mig inte ett smack om er det handlar om. Jag kan ignorera er till jordens ände. Ni är de största lögnhalsarna jag stött på.
Jag vill aldrig ha med er att göra igen.
Adjö.
Jag vill aldrig ha med er att göra igen.
Adjö.
Ringde in det 21:a året
Igår fyllde jag år. 21 år. Tjugoett år, redan. Det är faktiskt helt sjukt. Det är faktiskt helt sjukt att det redan har gått 21 år sedan jag kröp ut ur morsan, en dag för sent. Egentligen skulle jag fylla år den 31:a Mars, men jag bestämde väl mig för att chilla en dag extra och bli ett litet skämt. Har fått dras med det hela mitt liv, att vara ett litet skämt. Inte för att jag bryr mig särskilt mycket, men det är bara underligt att fylla år den första April.
Hursomhelst. Det blev en toppendag. Först ringde Mattias och stressade mig. "Jag ska käka falafel. Kom hit nu för fan!" Han fick ringa tre eller fyra gånger innan jag var klar med allt. Bah. Matilda flyttade, de var klara innan jag kom. Precis som jag befarade. Slapp alltså lyfta någonting, hehe.
Sen gick vi hem till Eric och chillade. Nån timme senare dök vi upp hos Frida med en flaska vin och några öl. Vinflaskan var slut efter en timme. Då gick vi och käkade pizza med grabbarna grus. De bjöd, såklart. Det tackar jag för! Pizzan fick oss att rulla till ölkaféet där jag sänkte en bärs och en guiness.
Måste säga att det var en alldeles underbar födelsedag. Det var varken stort eller litet, det var lagom. Och lagom var precis vad jag ville ha när jag fyllde år.
För jag behöver inga stora partyn för att trivas. För jag behöver bara ett gäng nära och kära för att vara glad.
Tack.
Hursomhelst. Det blev en toppendag. Först ringde Mattias och stressade mig. "Jag ska käka falafel. Kom hit nu för fan!" Han fick ringa tre eller fyra gånger innan jag var klar med allt. Bah. Matilda flyttade, de var klara innan jag kom. Precis som jag befarade. Slapp alltså lyfta någonting, hehe.
Sen gick vi hem till Eric och chillade. Nån timme senare dök vi upp hos Frida med en flaska vin och några öl. Vinflaskan var slut efter en timme. Då gick vi och käkade pizza med grabbarna grus. De bjöd, såklart. Det tackar jag för! Pizzan fick oss att rulla till ölkaféet där jag sänkte en bärs och en guiness.
Måste säga att det var en alldeles underbar födelsedag. Det var varken stort eller litet, det var lagom. Och lagom var precis vad jag ville ha när jag fyllde år.
För jag behöver inga stora partyn för att trivas. För jag behöver bara ett gäng nära och kära för att vara glad.
Tack.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)