As you tear your hair from roots!

Tillbaka i Svalöv. Det är tisdag och imorgon är skrivarklassen "ledig", som varje onsdag. Det betyder oftast fylla. Idag är det fylla på Kvarngatan 30G i vår lägenhet, men jag är inte med. Jag pallar inte. Var helt inställd på att bara ta det lugnt idag och spela TV-spel och käka chips. Känner mig lite krass att jag inte är där ute och åtminstone pratar med dem. Ni vet kanske hur det är att försöka prata med folk som är fulla när man själv är nykter.

De sitter väl där ute och undrar varför jag inte är med. Jag har egentligen ingen anledning. Ingen mer än att jag inte känner för att sitta därute och lyssna på några meningslösa samtal. Nu tror de säkert att jag är bitter och inte vill ha med dem att göra. Men jag är inte bitter. Jag känner bara inte för att sitta därute. Jag känner för att sitta inne på mitt rum och lyssna på Bright Eyes medan Sara sitter och bläddrar i en häftig bok om hemligheter som skickats med vykort. Funderar på att skriva ett och skicka det någonstans. Kanske inte till de som gör boken. Kanske till någon jag litar på. Vi får se.

Idag skrev jag klart mitt bidrag till antologin. Hann med nöd och näppe bli klar, men är ganska onöjd med slutet eftersom det blev så ihopskrafsat. Men så är det alltid med mig och texter som ligger för länge. Novellen har jag ändå försökt få bukt med i typ en månad, den har varit inne på textsamtal tre gånger och sen har jag bara struntat i att fortsätta på den. Skitdumt när det är en så viktig text. Får ta och ändra på det i fortsättningen.

I övrigt ska vi skriva två sidor per dag tills terminen är slut. Antar att detta är ett slags försök att klara av det. Lite som en inledning. Det blir ju hur många sidor som helst, kom jag på. Sextio sidor! Herregud. Mer. 120 kanske. Jaja, det blir bra.

Och nu då? Jag borde kanske sätta mig med TV-spelet ändå. Fast de verkar inte dö ut därute.