Vinterregnet

Igår regnade det. Jag tycker om regnet mer än vad jag tycker om snön. Just nu, i alla fall. Regnet känns nästan lite främmande såhär års. Som att man bara glömt bort hur det känns att känna regnet i håret eller på cykelsadeln genom jeansen. Man har glömt bort hur riktiga vattenpölar ser ut, hur det låter när det slår mot fönsterbläcket, hur regnet låter under bilarnas däck och hur det ser ut på glasögonen när man kommer hem.

Det blir ett slags tövatten uppifrån som smälter snön, förenar sig med den och rinner iväg tillsammans för att gömma sig någonstans.

Regn är mycket enklare. Det ställer inte till det så fasansfullt mycket som snö gör. Man slipper sitta fast i kollektivtrafiken och man slipper halka omkring på gatorna. Och så slipper man det där saltet de slänger ut på trottoarerna.
Det finns inte mycket som lamslås av regn, såvida det inte regnar för mycket och gör översvämning. Då är man ganska fucked, om man inte har en gummibåt att fly i, det vill säga.

Jag är trött på snön nu. Regnet får komma igen. Regnet får komma varje dag tills det blir vårsol. Och sen kan solen hålla i sig till september.

Känner ni er manade kan ni ju döda ett tjog spindlar så har vi regn till slutet av Mars. Sedan kan ni hålla er till nästa vinter.

Det kanske är hög tid att skaffa sig en gummibåt.