Måndagsfeber

Idag vaknade jag med feber, om feber får vara en synonym till ångest.

Ställer som vanligt alarmet klockan 8:30, vaknar till och stänger av det. Det är lugnt, jag vaknar om tio minuter, tänker jag alltid. Jag vaknade 9:57 och hade feber.

Det är textsamtal idag och vi ska analysera en massa texter. Jag missar det första samtalet och går direkt för att hämta kaffe. Det var gott och jag tog tre sockerbitar.

Det är textsamtal och nu går vi igenom två texter på rad med en liten paus emellan. Det är tröttsamt att sitta där och jag säger sällan något klipskt, tycker sällan någonting och har oftast inga synpunkter what so ever.

Det är lunch. Jag äter spaghetti och qournfärs. Det var gott. Jag dricker en kopp kaffe med tre sockerbitar i och äter två knäckebröd.

Det är textsamtal och vi går igenom två texter till, där den sista är min monolog. Och det är först när vi analyserar den som skrattet dyker upp. Alla uppskattar texten och har roligt åt den, men de ville se fler galenskaper och låta karaktären i monologen gå till överdrift med sin aggression.

Det är skönt och det blir ett fint slut på skoldagen. Jag går och hämtar en kopp kaffe till. Utan sockerbitar denna gången.

Jag diskar all disk och mina fingrar blir russin.

Jag äter choklad och dricker läsk. Jag tänker att jag kommer att bli diabetiker om jag håller dessa dåliga vanorna.

Min dag blev ingen feberfylld dag. Febern gick över någonstans precis efter lunch.

Feber är ingenting för mig.