Tillbaka till barndomen

Jag sitter och lyssnar på barnlåtar. De är fantastiska. Jag verkligen älskar hur enkla de är. Jag verkligen förbryllas av hur bra de är. Jag slutar aldrig förvånas av hur enkelt det kan vara att göra något bra.

Jag tänker tillbaka på min barndom, rent musikaliskt. Min mamma sjöng oftast visor och ett av mina allra tidigaste minnen är när hon håller upp mig i luften på sina fötter. Hon sjunger Trollmors Vaggvisa och aj-aj-aj-aj-buffar mig. Ingen kommer någonsin ta ifrån mig det minnet och det är sjukt fint. Jag vill ge mina framtida barn liknande minnen.

Hursomhelst.
Jojje Wadenius är hur vass som helst. Hans klassiker, Mitt Lilla Barn, väcker en slags pappainstinkt i mig. Jag kan verkligen se mig själv med en liten kotte i en vårpark.

Och de alltid lika knasiga Trazan och Banarne. De har satt ett djupt fotspår i min barndom. Lugnt, fint, smått osansat och barnsligt. Men fan vad bra de är. Jag är fullkomligt tokig i skivan som finns på spotify. Fantomens Brallor! Rogers Sång! Apanssons Arbete! Calle Cobra! Alla finns med!

För de intresserade tänker jag dels bädda in några youtubevideos och en spotifylänk till skivan.

GOTT!

Jojje Wadenius - Mitt Lilla Barn



Random klipp från Trazan och Banarne.



Det bästa av Trazan och Banarne
http://open.spotify.com/user/groddanpoddan/playlist/4mie1JRtaIf2F2lU3BeNwu